NISAR (förkortning för NASA-ISRO Synthetic Aperture Radar eller NASA-ISRO SAR), ett gemensamt samarbetsprojekt mellan NASA och ISRO, sköts upp framgångsrikt i rymden den 30 juli 2025. NISAR-uppdragets mål är att studera land- och isdeformation, landekosystem och havsregioner. Utrustad med den unika dubbelbands-Synthetic Aperture Radar som använder en ny SweepSAR-teknik för att ge högupplösta och stora bilder, kommer NISAR systematiskt att kartlägga jorden inklusive viktiga processer som ekosystemstörningar, inlandsiskollaps, naturrisker, stigande havsnivåer och grundvattenproblem. Den kommer att övervaka och göra exakta mätningar i centimeterskala av förändringar i jordens landmassa och isregioner två gånger var 12:e dag. Data som samlas in av uppdraget kommer att vara fritt och öppet tillgängliga i enlighet med öppen åtkomstpolicy för att hjälpa offentliga myndigheter att bättre hantera naturresurser och naturkatastrofer. Studier som använder data kommer att förbättra vår förståelse av jordskorpan och klimatförändringarnas inverkan och takt.
Jordforskare strävade efter att observera jordens yta från ovan i himlen för att övervaka moln, väder, grödor, skogar, floder, berg, vulkaner, hav, platser med naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar, cykloner, tsunamier och platser av strategisk betydelse etc. för beredskap och effektiv planering av offentliga tjänster. Teknologiska framsteg ledde till användningen av varmluftsballonger följt av specialanpassade flygplan. Båda hade begränsningar, särskilt vad gäller varaktighet och täckningsområde, vilket åtgärdades genom ankomsten av jordobservationssatelliter på 1960-talet efter framsteg inom rymdteknik. Dessa satelliter observerar olika fenomen på jordens yta från rymden med hjälp av antingen optiska (synliga, nära-infraröda, infraröda) sensorer eller mikrovågssensorer installerade på dem. Eftersom mikrovågor passerar genom molnen kan satelliter utrustade med mikrovågssensorer göra observationer av jordytan oavsett dag och natt eller väderförhållanden.
TIROS-1 var den tidigaste jordobservationssatelliten. Den sköts upp 1960 av NASA och sände de första bilderna av jordens vädersystem hem. Den första jordobservationssatelliten som var specifikt utformad för att studera och övervaka jordens landmassor var Landsat 1, som sköts upp av NASA 1971. Sedan dess har det skett en stadig tillväxt av jordobservationssatelliter i rymden. År 2008 fanns det cirka 150 sådana satelliter i omloppsbana runt jorden. Antalet växte till 950 år 2021. För närvarande finns det över 1100 operativa jordobservationssatelliter i rymden. NISAR är den senaste i serien av jordobservationssatelliter.
NISAR (förkortning för NASA-ISRO Synthetic Aperture Radar eller NASA-ISRO SAR), ett gemensamt samarbetsuppdrag mellan NASA och ISRO, sköts upp framgångsrikt i rymden den 30 juli 2025.
| Mål för NISAR-uppdraget |
| NISAR-uppdragets mål är att studera land- och isdeformation, landekosystem och havsregioner. Den insamlade datan skulle hjälpa till att övervaka förändringar i växtbiomassa, grödmönster och våtmarker. Den kommer också att kartlägga Grönlands och Antarktis inlandsisar, dynamiken hos havsis och bergsglaciärer samt karakterisera deformation av landytan relaterad till seismisk aktivitet, vulkanism, jordskred samt sättningar och höjningar i samband med förändringar i underjordiska akviferer, kolvätereservoarer etc. |
För närvarande är uppdraget i fas 1 och kommer snart att gå in i fas 2 när antennen kommer att placeras ut. Hela driftsättningen bör vara slutförd inom 90 dagar från uppskjutningen, då uppdraget går in i den vetenskapliga driftsfasen.
| Faser av NISAR-uppdraget |
| Fas 1 (lansering): (Dag 0–9 efter lansering): Uppskjuten ombord på bärraketen GSLV-F16 den 30 July 2025 från Sriharikota på den indiska halvöns sydöstra kust. |
| Fas 2: Implementering (dag 10–18 efter lansering): Rymdfarkosten bär en stor reflektor med en diameter på 12 m som ska fungera som radarantenn. Den kommer att placeras ut i omloppsbana 9 m från satelliten med hjälp av ett komplext flerstegs utfällbart bomsystem. Processen för att placera ut antennen börjar den tionde dagen efter uppskjutningen (därav motsvarar "uppdragsdag 10" "utplaceringsdag 10") med kontroller före utplacering och avslutas på utplaceringsdag 1 med att satelliten utför en "girmanöver" (rotation) för att orientera sig korrekt, varefter och den cirkulära radarreflektorn öppnas. |
| Fas 3: Idrifttagning Fram till den 90:e dagen från uppskjutningen efter antennens utplacering kommer alla system att kontrolleras och kalibreras som förberedelse för vetenskapliga operationer. |
| Fas 4: Vetenskaplig verksamhet När driftsättningsfasen är avslutad börjar den vetenskapliga driftsfasen och fortsätter till uppdragets livslängd på fem år. SARs samlar in data om markrörelser, inlandsisar, skogar och markanvändning över både L-bands- och S-bandsfrekvenser och gör dessa tillgängliga för forskare över hela världen. |
NISAR är ett mikrovågsavbildningsuppdrag med kapacitet att samla in polarimetriska och interferometriska data, parkerat i solens synkrona, polära bana på en höjd av 747 km och utrustad med två kraftfulla mikrovågsradarer (SAR), en L-bands SAR och en S-bands SAR.
| NISAR-uppdragets tekniska skicklighet |
| NISAR är utrustad med den unika dubbelbandsradarn med syntetisk apertur som använder den nya SweepSAR-tekniken för att ge hög upplösning och bilder med stora stråk. Syntetisk aperturradar (SAR) producerar bilder med hög upplösning från ett upplösningsbegränsat radarsystem. |
NISAR är utformat för att systematiskt kartlägga jorden, inklusive viktiga processer som ekosystemstörningar, inlandsiskollaps, naturkatastrofer, stigande havsnivåer och grundvattenproblem. Den kommer att övervaka och göra exakta mätningar i centimeterskala av förändringar i jordens landmassa och isregioner två gånger var 12:e dag.
Data som samlas in av L-bands- och S-bands-SAR:er från NISAR-uppdraget kommer att vara fritt och öppet tillgängliga för allmänheten, myndigheter och forskare i enlighet med policyn för öppen åtkomst. Det kommer att hjälpa myndigheter att bättre hantera naturresurser och naturkatastrofer. Studier som använder data kommer att förbättra vår förståelse av jordskorpan och klimatförändringarnas inverkan och takt.
***
Referenser:
- Jorddata. Nu när NISAR har lanserats, här är vad du kan förvänta dig av informationen. Publicerad 4 augusti 2025. Tillgänglig på https://www.earthdata.nasa.gov/news/now-that-nisar-launched-heres-what-you-can-expect-from-the-data
- NASA. NISAR (NASA-ISRO syntetisk bländarradar). Tillgänglig på https://science.nasa.gov/mission/nisar/
- ISRO. NISAR – NASA ISRO syntetisk bländarradaruppdrag. Tillgänglig på https://www.isro.gov.in/Mission_GSLVF16_NISAR_Home.html https://www.isro.gov.in/media_isro/pdf/GSLV_F16NISAR_Launch_Brochure.pdf
- Rosen PA et al., 2025. NASA-ISRO SAR-uppdraget: En sammanfattning. IEEE Geoscience and Remote Sensing Magazine. 16 juli 2025. DOI: https://doi.org/10.1109/MGRS.2025.3578258
***
, a joint collaborative mission of NASA and ISRO, was successfully launched into space on 30 July 2025. NISAR mission’s aim is to study land and ice deformation, land ecosystems, and oceanic regions. Equipped with the unique dual-band Synthetic Aperture Radar that employs novel SweepSAR technique to provide high resolution and large swath imagery, NISAR will systematically map Earth including the key processes like ecosystem disturbances, ice-sheet collapse, natural hazards, sea level rise, and groundwater issues. It will monitor and make precise measurement at centimetre scale of changes in Earth's landmass and ice regions twice every 12 days. The data collected by the mission will be freely and openly available in line with open access policy to help public authorities better manage natural resources and natural disasters. Studies using the data will improve our understanding of Earth’s crust and the impact and pace of climate change.){kind=link}